Force majeure: vad som räknas och vad som inte gör det

På en rad. En force majeure-klausul pausar en sidas skyldigheter medan en händelse utanför dess kontroll hindrar den från att fullgöra dem, och låter vanligtvis båda sidor säga upp avtalet om händelsen pågår för länge.

Uttrycket är franska för ”högre makt”. I avtal skrivna på engelska används det som beteckning på en klausul som parterna skriver själva. Den användbara frågan är därför sällan ”är det här force majeureforce majeureForce majeure är en klausul som pausar en parts skyldigheter när något utanför båda sidors kontroll stoppar arbetet.Mer i ordlistan?” i allmänhet. Den är ”täcker vår klausul det här?”

Det hjälper också att skilja force majeure från klausulerna intill. Uppsägning utan särskild grund låter en sida lämna av vilken anledning som helst, oftast med uppsägningstid och en avgift. Uppsägning vid avtalsbrott gäller när en sida inte gör vad den lovat. Force majeure är ingetdera: ingen har gjort fel, och ingen har valt att gå. Något utanför båda sidors kontroll har gjort fullgörandet omöjligt eller allvarligt försenat, och klausulen säger vad som händer sedan. Med den skillnaden i huvudet blir listan över händelser lättare att läsa.

Idén kommer från civilrättsliga system, som har ett allmänt begrepp för händelser som ursäktar uppfyllelse. Avtal skrivna för engelskspråkiga marknader lånade beteckningen och gjorde den till en lista.

Den historien förklarar formen de flesta klausuler har i dag: en definition, en lista över händelser, en uppsamlingsrad och en process. Eftersom klausulen skrivs av parterna kan två avtal med samma rubrik täcka ganska olika saker. Om en viss händelse omfattas i ett visst avtal är en fråga om dess ordalydelse och den lag som gäller, vilket den här sidan inte besvarar.

Typiska listor innehåller:

• Naturhändelser: översvämning, brand, jordbävning, svårt väder.
• Krig, terrorism, civil oro.
• Epidemi eller pandemi, och myndighetsbeslut som följer.
• Avbrott i allmänna nyttigheter eller nät.
• Strejker, ofta begränsade till strejker som inte rör den drabbade sidans egen personal.

De flesta listor avslutas med en uppsamlingsrad som ”varje annan händelse utanför den drabbade partens rimliga kontroll”. Uppsamlingsraden läses ofta tillsammans med de namngivna händelserna, så en kort, specifik lista följd av en bred rad är inte detsamma som en lång lista.

För studior och frilansare är det värt att kontrollera de poster som rör leveransen: driftstopp hos hosting eller plattform, förlust av en nyckelleverantör och sjukdom hos en namngiven person. De utelämnas ofta eller undantas.

De flesta klausuler gör befrielsen beroende av att du underrättar andra sidan. En typisk process:

1. Underrätta andra sidan omgående, ofta inom ett visst antal dagar, och beskriv vad som hänt och vad det påverkar.
2. Vidta rimliga åtgärder för att minska effekten.
3. Lämna uppdateringar medan händelsen pågår.
4. Återuppta så snart den upphör.

Att missa underrättelsesteget är ett vanligt sätt att förlora det skydd klausulen erbjuder. Om avtalet säger ”skriftligen” kan ett e-postmeddelande räknas eller inte, beroende på hur underrättelser formuleras på andra ställen i dokumentet.

Klausuler undantar ofta mer än man tror:

• Att betala pengar. De flesta klausuler säger att en händelse inte friar från en skyldighet att betala belopp som redan förfallit. En kund kan vanligtvis inte hänvisa till en översvämning för att skjuta upp en faktura för redan levererat arbete. Se betalningsvillkor.
• Saker som bara blivit svårare eller dyrare. Stigande kostnader eller en förändrad marknad finns oftast inte med på listan.
• Händelser som sidan kunde ha undvikit. Många klausuler undantar händelser som rimlig planering hade förhindrat, till exempel avsaknad av säkerhetskopia vid en enskild felkälla.
• Den drabbade sidans egen personal eller underleverantörer, om inte klausulen säger något annat.

De flesta klausuler lägger till en yttersta gräns: om händelsen varar längre än en viss period, ofta 30, 60 eller 90 dagar, kan vardera sidan säga upp avtalet genom underrättelse. Uppsägningsklausulen avgör sedan vad som betalas för redan utfört arbete.

För en uppdragsbeskrivning (SOW) med fasta datum hjälper det att säga hur datumen flyttas under en paus. Utan det kan båda sidor vara överens om att händelsen inträffade och ändå vara oense om den nya tidsfristen.